´Gråa dagar
Idag har jag en riktigt grå dag. På gränsen till svart.
En sån dag då man är nojig och tror att de man älskar mest undviker en.
En sån dag då man kan bryta ihop för att någon inte svarar i telefonen eller på ett sms.
En sån dag då ingenting fungerar som det ska. Och när det väl gör det så är det inte roligt längre.
En sån dag då den där korsningen på väg till mataffären är extra jobbig.
När jag väl kom till affären och ställde mig i kassan så spelade jag glad och nöjd med ett paket toapapper, ett paket flingor och lite till, så står det i kassörskans panna med stora bokstäver "DEPRIMERAD TORRBOLL"- Eller ja, det låter så på hennes tonläge i alla fall. Jätteupplyftande, jag lovar!
När jag har sånna dagar så finns det en låt som gör att det hela känns liiite bättre.
En låt som jag har gillat starkt sen jag köpte albumet i vintras. Av artisten själv.
Jag vet inte vad det är med låten riktigt, men den gör mig lugn av någon anledning. Som att instrumenten i låten viskar i mitt öra att det är bra nu, att jag kan andas ut och ta det lugnt. Att jag inbillar mig och att allt är som det ska. Samtidigt som hans sång värmer otroligt mycket i den här låten. Det är den mest spelade låten i min ipod. Om det är för att jag har gråa dagar alldeles för ofta och behöver lugna ner mig, eller om det är för att det helt enkelt är en GRYM låt, är det ingen som vet, haha!
Nu finns det ett problem: Låten finns inte på youtube, inte på spotify och inte på myspace.
Låten heter i alla fall "Vem var det som sköt Kurt Cobain" och han som sjunger den så underbart heter Kristoffer Hedberg. Jag får se om jag lyckas lösa det snart. Så att ni kan få höra.
Kramar
Natalie.
´Det här med inspiraion
Hej på er!
Jag sitter just nu i min otroligt sköna säng i mitt röda rum som är helt fyllt av kläder exakt överallt.
Fönstret är lite öppet och det ösregnar ute. Det är något speciellt med regn, det är mysigt att höra på hur hela himlen ramlar ner, och hur vattnet porlar ner för taken. Hela staden har gått och lagt sig. Jag har inte hört en bil köra förbi på gatan utanför sen jag kom hem.
Jag gick ute i regnet för ett tag sen. Det var otroligt kallt att gå med bara korta shorts mot blöta, kalla buskar, men att trängas två under ett paraply och gå igenom en mörk, tyst stad där endast lokaltidningens bil visar tecken på liv är ganska mysigt ändå.
Det här hade ingenting med musik att göra, jag sprang inte in i Håkan på stan, jag hade inte med mig min ipod, jag sjöng inte, jag hade absolut ingenting som hade med musik att göra på tankarna. Men jag tänkte bara försöka snabbt förklara för er.
Jag skriver väldigt sällan nu för tiden. Har sällan varken inspiration eller ork. Med inspiration menar jag inte att jag inte vet vad jag ska skriva, jag kan ha flera inlägg på lager i mitt huvud. Men inspiration till att skriva ihop ett inlägg som ni vill läsa, eller att blogga överhuvudtaget.
Vissa saker ger mig mer inspiration än andra. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men om jag skulle behöva göra en liten lista på saker som ger mig inspiration så skulle jag skriva:
* Nya städer och platser. Jag fullkomligt älskar att gå i en stad jag aldrig, eller sällan, varit i förut. Att utforska en ny stad, behöva fråga sig fram eller kanske till och med ta hjälp av en karta.
* Konserter. Konserter för mig tar väldigt mycket energi. Det blir oftast några timmars resor, jag suger i mig varenda ord i låtarna när det är live, jag är ofta i ett slags rus efteråt, ett glädjerus, och ibland kan jag drabbas av ångest dagen efter. Förmodligen för att det tog slut så snabbt, eller för att det dröjer så tills nästa gång.
* Små små händelser. Som regnet just nu till exempel! Det har regnat ganska mycket senaste veckorna, så det är ju inget nytt och fräsht direkt.
Tyvärr är det inte allt för ofta just den slags inspirationen kommer. Idag kom den, men ni fick inget musikinlägg. Ni fick ett personligt inlägg. Men jag kan ju samtidigt upplysa er om att Lars Winnerbäck drar ut på en höst/vinter-turné, och att biljetterna släpptes i fredags klockan 09:00. Han kommer till ganska många städer, bokabokaboka!
Godnatt på er!
´Göteborg!
Jag har varit i Göteborg i tre dagar. Staden var full med inspiration.
Under dom tre dagarna hann jag med att åka spårvagn, gå in på Bengans, shoppa massor, kolla på människor, se väldigt många glada fotbollslag från Gothia cup, promenerat på Gullbergskajen och gått Magasinsgatan fram.
Jag hann till och med gå in på Liseberg. Det blev inget åkande för mig, hissen på hotellet var nog för mig, haha! Men däremot kollade vi in lite andra grejer, som till exempel Evert Taubes värld, det var jättebra! Choklad vann vi med..
Vad jag har gjort i Göteborg på min enda semester i sommar kanske inte är så jätteintressant, jag vet inte. Men att jag besökte ställen som finns i låtar och sånt tycker jag kan höra hit till.
Jag har i kanske en månad gått och muttrat över att Eldkvarn spelade i Göterborg i fredags, och jag kom dit i söndags. Synd på två dagar, att missa dom! Men glad blev jag när jag gick förbi några affischer, jag stannade till och fotograferade dom, men har tyvärr ingen kabel så att jag kan lägga in bilder på datorn, det kanske ni kan få en annan dag.
Bara kanske två minuter efter att jag fotograferat affischerna står vi på Avenyn utanför Elite Hotel i en ring runt en karta, för att leta upp bästa vägen till Magasinsgatan. Då kom en taxi och stannade bara en eller två meter ifrån oss, vi kollade upp från kartan och där stog ingen mindre än Plura Jonsson! Jag fick se sångaren i Eldkvarn ändå, även om det inte var så mycket musik de tre meterna han hade att gå till hotellet. Jag fotograferade dock inte det på grund av att det enligt mig är dålig respekt mot Plura att fotografera utan tillåtelse.
Just den grejen fick mig att vara glad hela kvällen. Jag är fortfarande fånigt glad när jag tänker på det.
Och ni vet förmodligen inte vem varken Plura eller Eldkvarn är, men ni har väl hört Kärlekens tunga?
Ha det bra nu!
´Coverskiva!
I höst släpper Carolina Wallin Pérez sitt debutalbum.
Det är inte vilket album som helst, utan det är en album fyllt med Kent-covers! Alltså covers på Kent-låtar.
Första singeln finns ute redan nu, det är en cover på låten Pärlor! Både singeln och albumet är inspelade i Kents studio, Park Studio!
Nu vill ni så klart höra den, och höra min åsikt, och det ska ni självklart få göra!
Den finns på myspace (klicka här) och på spotify (klicka här).
Och nu till min åsikt: Underbart! Jag gillar covers, det har jag alltid gjort. Många har svårt för det, men jag tycker bara att det är fint att någon hyllar en annan artist genom att göra sin egen version av dens låt. Det tråkigaste som finns är dock covers som är en direktkopia på originalet. Det känns bara dumt att göra en låt exakt likadan, och i princip bara byta ut sångrösten. Carolina har dock gjort en riktigt bra cover på Pärlor! En lugn mysig version som är väldigt behaglig att lyssna på.
Det ska bli spännande att höra resten av albumet tycker jag! Hoppas bara inte att det blir uttjatande, det är lätt att det blir så. Men jag tror på att det kommer bli bra :)
Vad tycker ni om låten?
´Låttips
Jag funderar mycket och ofta på att skaffa en vanlig, personligare blogg igen.
Då kommer jag förstås ha kvar musikbloggen, men jag vet inte om jag är särskilt duktig på att skriva intressant och samtidigt hålla saker som är för personliga för mig själv. Vi får se hur det blir med det helt enkelt!
Jag har haft ett inlägg på lager väldigt länge, men vill fråga en person om tillåtelse först, och har inte fått tag på honom än, och jag kan ju inte vänta hur länge som helst med att skriva (som att jag inte redan gjort det..)
Kan berätta att jag var på Sommarkrysset i lördags, det var mysigt! Bland annat Lasse Lindh var där och spelade. Men det bästa av allt den dagen, den helgen, var att jag fick vara med min underbara kompis, som jag faktiskt träffade genom den här bloggen! Det är det bästa med bloggen, det och att ni läsare är så sjukt fina!
Ni struntar ni väl fullständigt i mitt skitsnack.. Tänkte visa en låt som en läsare tipsade om, tack S!
Pernilla Andersson - Johnny Cash & Nina P
En sån typisk låt som bara vill spelas i huvudet om och om igen, en sån typisk låt man vaknar tusen gånger på en natt och upptäcker att den finns i huvudet, och man kanske till och med börjar sjunga på den innan man får somna om igen.
Update: Ser ni förresten att Lars Winnerbäck är med i videon? Glömde påpeka det..
Puss
