´En plats i solen
Albumets låttitlar gav mig som sagt höga förväntningar, och nu när jag har lyssnat igenom albumet ett par gånger så kan jag säga att det var nog mitt i prick. Det var ett sånt album man hade hoppats skulle komma efter de två senaste. Tillbaka till Samtiden var aldrig riktigt min grej, det är bra, men det nya soundet gjorde mig lite besviken. Sen kom Röd, en höstig härlig skiva som jag fick höra hur den fick liv live. Nu är det En plats i solens tur. En skiva med otroligt bra texter!
Skivan inleds med låten Glasäpplen, en riktigt bra låt som fick det att pirra till av förväntningar inför resten av albumet.
Låt nummer tre är Skisser för sommaren, ena a-sidan på singeln. Man hör nästan att det är en singel, en sån som sätter sig på hjärnan, sån som vi kommer få höra på alla framträdanden på tv och radio.
Låt nummer fyra är det faktisk Lars Winnerbäck som vi hör köra, ganska kul! Låtens titel är Ärlighet Respekt Kärlek. Även den en väldigt bra låt som sätter sig på hjärnan efter första gången man hör den.
Varje gång du möter min blick, är femte låtens titel. En jättemysig låt tycker jag! Lite blå, men det är nog bara positivt! Den tar med mig på en resa till de tidigare albumen, någonstans vid Isola och Hagnesta hill. Kan nog vara min favorit från albumet.
Galma Ullevi är låt nummer åtta och den andra a-sidan på singeln, även där hör man att det är en given singellåt. Introt skriker sommar, så högt att man inte kan missa det, sommar! Texten är helt underbar, den känns väldigt blå, men det är väl det som är det fina. Jocke gör det lika bra som vanligt! Man kan även tyda en vissling i refrängen, hör ni?
Den tionde och sista låten är en sån där härligt underbar överaskning på skivan. Som tuggummit i klubban, eller kolan i dumlen, en sån grej som gör det godare ännu godare. Det redan superbra albumet blev ännu bättre! Där gömmer sig nämnligen en duett! Låten heter Passagerare och det är Jocke Berg och Rebecka Törnqvist som sjunger den!
Nu skrev jag inte om alla låtar då jag inte riktigt har tid för det, men hoppas att ni gillade recensionen annars! Hela albumet finns att lyssna på här.
har aldrig varit nån stor kent-lyssnare, men blev riktigt nyfiken på det här albumet.
sv: tack fina du :)
Svar: Tack så hemskt mycket för din kommentar! Jag känner igen mig väldigt mycket. Det är 12 år mellan mig och min pojkvän.
svar: haha inte min t-tangent heller. Den är borta, jag har den kvar, men den går inte att sätta dit :(
Förresten, jag har köpt biljetter till Oskar Linnros, ska bli skoj att se en hel konsert med honom istället för bara förband!! :)
Jag hade inte så höga förväntningar eftersom jag varken gillade Tillbaka till samtiden eller Röd särskilt mycket, ändå blev jag beskriven. Jag tror att jag innerst inne hoppades på att få höra Kents gamla sound, men icke.
Men jag har inte lyssnat särskilt mycket på sista sidan, jag kanske borde ge den en chans till, lyssna på texterna mer...
