Om det var så att ja hade haft en låtlista för Lasse Lindhs spelning i Linköping så hade jag skrivit en konsertrecension, men nu har jag ingen låtlista, och jag kommer inte hinna att få en innan tisdag, då det är dax igen.

Jag har också tänkt över vad jag vill och inte vill skriva och berätta om här i bloggen, och har kommit fram till att jag ska försöka få den inte allt för privat. Alltså det som hände för mig före och efter konserten kommer inte komma upp särskilt detaljerat här, men det kanske inte är så intressant i alla fall. Så här gick det i alla fall till:

Klockan 19 mötte jag upp Lasse, och fick höra två otroligt fina låtar akustiskt, mitt hjärta slog så hårt att jag inte var säker på om det var hälsosamt, och han blev nog lite rörd över hur rörda vi blev. Efter kanske 45 minuter så gick jag till spelstället. Där mötte jag upp två otroligt snälla tjejer som jag har lärt känna genom just den här bloggen, det är jättekul att det kan bli så!

Jag vet faktiskt inte när det kan ha varit, men kanske runt klockan 21 så kom Jonna Lee upp på scenen.
Det var vackert, den tjejen har talang, och att hon var i sin hemstad gjorde inte saken värre. Vi var kanske lite otåliga, och grymt taggade, efterssom snart stog ju Lasse framför oss.

Efter kanske en timme så kom Lasses band upp på scenen. Jag skrek "BANDET!!!" och det följdes av ett jubel till bandet, som förtjänar det mer än väl!

Lasse kom upp på scenen, och inledde med låten "Skyll på mig", det var ett bra val, då man blev rejält taggad!
För varje låt som spelades blev publiken mer och mer engagerade och taggade! Även fast jag och mina vänner var som galna redan första låten, men någon måste ju börja för att få med resten av publiken.

"Det här är till Natalie" hörde man Lasses röst säga i micken, och sen spelades "ditt hjärta måste gå sönder" för mig.
Anledningen till det är privat. Men en sak som inte är privat är att det var fint, underbart att ha vänner som pussades och kramades och log och var glada för min skull. Lasse stog på scenen och kollade mig i ögonen och jag var lycklig.

Han körde en hel del låtar till, och avslutade med "Kom Kampsång" här var publiken grymmast på hela kvällen!

Han gick av scenen, och publiken skrek som aldrig förr "Lasse, Lasse, Lasse, Lasse" tills han återvände ensam, och körde "jag klarar mig aldrig ensam" akustiskt. Väldigt vackert.

Under konserten gick också strömmen ett antal gånger, killen som räddade de situationerna var trummisen som körde trumsolo, Lasse tänkte köra akustiskt men varje gång det ordet nämndes kom strömmen tillbaka.

Bästa låtarna under kvällen var: Ditt hjärta måste gå sönder, Kom Kampsång, Kom K, Jag klarar mig aldrig ensam.

Betyg på spelningen: 10/10
Sen får väl Lasse sätta betyg på publiken kanske, då det är svårt att avgöra när man själv står där i, men det var nog mest drag där vi stod..

Tack för en underbar kväll med underbara personer!
Lasse (som spelade grymt och har jordens största hjärta)
Malin (som jag har lärt känna via den här bloggen, och träffade första gången igår, underbar tjej!)
Johanna (lärde jag också känna via bloggen, men vi har känt varandra sen i somras)
Maria (Jättesöt tjej, lärde jag känna via bloggen, vi träffades också första gången igår)

Därför är min blogg så grym! Jag har fått träffat tre underbara personer av den anledningen..

Bilder kommer i ett senare inlägg, nu ska jag åka iväg en sväng igen..